Arkitekturen har i alla tider korsbefruktats av andra kulturer. Internationaliseringen är inte något nytt fenomen. Under renässansen hämtades förebilder från det antika Grekland eller det svunna Rom. Och ännu tidigare kunde en byggnad som Lunds domkyrka hämta både utsmyckning, plan och byggnadssätt från södra Europa. I takt med ett ökat resande till allt avlägsnare platser har kontaktytorna mångfaldigats. I utställningen presenteras några exempel på byggnader i Sverige och deras förebilder.
Import
Lånta fjädrar
Med en ostindisk handel importerades porslin och andra varor från Kina till Sverige. Resan tur och retur över haven tog under 1700-talet minst 18 månader. Med det svenska Ostindiska kompaniet, grundat 1732, färdades hundratals svenskar till Kanton varje år. Kinavurmen – det europeiska intresset för Kina stod på topp vid 1700-talets mitt. Kineseri innebar ett efterbildande av kinesisk arkitektur och konsthantverk utan någon djupare förståelse.
Under rokokon uppfördes paviljonger och lusthus i kinesisk stil och Kina slott på Drottningholm är ett av de mest lysande exemplen i Europa. Det ursprungliga Kina slott var en födelsedagspresent 1753 från Adolf Fredrik till gemålen Ulrika Eleonora på hennes 34:e födelsedag. Det var ett lusthus byggt för rekreation för de kungliga.
Eftersom kineserierna från början var utpräglade trädgårdsföreteelser hade de flesta tillfällig karaktär och var inte uppförda i beständiga material. Få har överlevt till våra dagar. Efter tio år var Kina slott angripet av röta och ett nytt Kina slott började byggas, efter ritningar av Carl Fredrik Adelcrantz.
En av förlagorna var den göteborgsfödde William Chambers bok: Traité des édifices, meubles, habits, machines et ustensiles des chinois, gravés sur les originaux dessinés à la Chinae.
Detaljer från södern
Eklekticismen under 1800-talet hämtade förebilder både i historiska byggnader och geografiskt avlägsna platser. En nyupptäckt och populär inspirationskälla var den islamska arkitekturen i Nordafrika och Spanien. Byggnadssättet fick viss spridning i 1800-talets Europa, med hästskoformade bågar, geometriska stjärnmönster och tät ytornamentik med verkan av lätthet. Konstnärer och arkitekter besökte gärna Alhambra i Granada.
Ludvig Peterson var en av de ledande arkitekterna i det Stockholm som växte fram kring förra sekelskiftet. Som nybakad arkitekten begav han sig till Spanien på 1880-talet. I januari 1882 befinner han sig i Sevilla och tar starka intryck av den moriska arkitekturen.
Ludvig Peterson är arkitekten bakom Konstnärshuset på Smålandsgatan i Stockholm. Byggnaden stod färdig 1897 efter mer än 15 års diskussioner om ett gemensamt hus för den samlade svenska konstnärskåren. Det är en unik byggnad, den enda i sitt slag i Sverige. Spetsbågevalven för tankarna till venetianska sengotiska palats.
Mjuka former och små kupoler
Ferdinand Boberg (1860-1946) är vår mest välbekante arkitekt från sekelskiftet 1900. Från enkla förhållanden når han samhällets topp, han umgås i kungliga kretsar och gifter in sig i kultureliten. Tillsammans med hustrun Anna gjorde han många resor till Venedig, Andalusien och Nordafrika med dess rika formvärld.
Boberg hörde till de första som bröt mot eklekticismen och sökte en sann och uppriktig arkitektur i alla aspekter såväl konstruktion, rum som material. Det står klart att han hade ett öppet förhållningssätt till impulser från olika håll.
I Centralposthuset på Vasagatan från 1904 balanseras murpartier i röd sandsten från Övedskloster och rött Höganästegel av eleganta avslutningar i höjden. Posthusets torn har en kvadratisk grundform som övergår i en åttkantig form. Kupolen har beskrivits om persisk-indisk med sirliga gavelmotiv över mittpartiet.
Bobergs smak för exotiska motiv gjorde att han kritiseras av yngre kollegor för orientalism och bristande ”svenskhet”. Han kom själv att besöka Indien långt senare när han lämnat arkitektyrket för att istället ägna sig åt bilder.
Sekvenser av byggnader och gårdar
I början av 1900-talet fanns ett stort intresse för Kina i västerlandet. Att samla kinesiskt konst var populärt både i Europa och USA. Betydande forskning kring kinesisk kultur publicerades. Nu fanns på ett annat sätt än tidigare en fördjupad kunskap om Kina, förundran byts i förståelse.
Arkitekten Cyrillus Johansson (1884-1959) var aldrig själv i Kina även om han livet igenom närde en dröm om att resa dit. Den traditionella kinesiska byggnadskonstens inflytande på hans arbeten är tydlig.
Ett av hans främsta arbeten är det särpräglade Värmlands museum, 1926-29 som mer liknar ett kinesiskt tempel än en klassisk museibyggnad. Som förebild till Värmlands museum har bland annat ingångstornet till Minggravarna – Shi San Ling - utanför Beijing betraktats. En tempelbyggnad som ofta återgavs i böcker om Kina vid 1900-talets början.
Till museet fanns ursprungligen en pergola som entrébyggnad, mellan denna och huvudbyggnaden ligger den 110 m långa spegeldammen. Dessa tre element entrépergolan, dammen och huvudbyggnaden bildade en symmetrisk grupp längs en nord-sydlig axel.
Det upplösta rummet
Den stilistiska och tekniska påverkan som japansk konst, arkitektur och konsthantverk har haft på västerlandets konst har kommit i flera omgångar.
Det traditionella japanska huset är avsett för vardagslivet. Det är byggt av trä, papper, stråmattor, gips och lera, vasstak, takspån, bräder eller tegel.
Under funktionalismen kom det japanska huset att framstå som en modell för rationalitet och flexibilitet. Vid Etnografiska museet på Djurgården invigdes 1935 ett japanskt tehus ”Zui-ki-tei” – Det löftesrika ljusets boning. Huset var en gemensam gåva från en japansk och en svensk mecenat. Det var en stor sevärdhet för arkitekter och hantverkare inte bara från Sverige utan också från de nordiska grannländerna.
Arkitekt Carl Nyrén ritade en villa med inspiration från dansk och japansk arkitektur till sig och sin familj. Villan stod färdig 1962 och ligger insmugen bakom en hög hagtornshäck i Äppelviken. Det japanska inslagen återfinns i planen som bygger på en idé om ett enda stort rum, i de flexibla väggarna - sovrummen gjordes små och väggarna tas bort vid behov – och även i det upplyfta trädäcket som utgör en förmedlande länk mellan inne och ute. Sambandet mellan hus och trädgård är starkt.