Bruno Mathsson (1907-1988) hör till de främsta bland 1900-talets svenska formgivare. I Sverige är han mest känd som skaparen av en mängd klassiska möbler men han var även verksam som arkitekt. För första gången belyses nu hans betydelse inom bägge disciplinerna.
Bruno Mathsson
Det är 70 år sedan Bruno Mathsson debuterade på Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg. Framgången med utställningen ledde till att han fick visa sina möbler i de svenska paviljongerna på världsutställningarna i Paris 1937 och New York 1939. Där blev han internationellt uppmärksammad och bland annat Museum of Modern Art köpte hans stolar till publika utrymmen.
Bruno Mathssons vardagsrum
Bruno Mathsson såg alltid sina enskilda möbler i ett större sammanhang, hur de samspelar med rummet och arkitekturen. I utställningen bjuds besökaren in i en stiliserad replik av vardagsrummet i Bruno Mathssons sommarhus, Frösakull.
Frösakull från 1960 är ett av de djärvaste exemplen på Bruno Mathssons glashus och en sammanfattning av hans verksamhet som husarkitekt. Gränsen mellan ute och inne är upplöst. För det enkla sommarlivet krymptes köket till ett minimum, en diskbänk med skåp på solgården och flyttbar elektrisk spis.
Den unge möbelarkitekten
Bruno Mathsson hade inte formell formgivarutbildning men var snickarmästare i femte generationen. Han förkovrade sig senare i självstudier. Sambandet mellan design och natur var för Bruno Mathsson självklar. Han experimenterade med böjträ sittkurvor och kom fram till att det ultimata sittandet sker i liggstol, vilstol och arbetsstol.
Mathsson engagerade sig i utformningen av framtida arbetsplatser och menade att en människa i kontorsmiljö arbetar bekvämare och tänker effektivare i vilande ställning.
Glashusen
1948 gjorde Bruno Mathsson och hans hustru Karin Mathsson en halvårslång resa i USA. Där mötte Mathsson nästan alla de arkitekter och formgivare som han tidigare hade läst om: Frank Lloyd Wright, Eliel och Eero Saarinen, Charles och Ray Eames för att nämna några.
Inspirerade av den avancerade glashus-arkitekturen, ofta byggd med platta på mark, kom Mathsson efter hemkomsten att under en tioårsperiod huvudsakligen ägna sig åt arkitektur. Grundtanken med hans hus är moduler i glas i träram, resta på betongplatta utan källare. Modellen varieras i olika typer av hus t ex skolor, utställningshallar, radhus och villor.
Skandinavisk design
Bruno Mathssons möbler fick förnyad framgång i samband med utställningen interbau i Berlin 1957. På 60-talet började han skapa möbler i stålrör, så som stolarna ”Jetson”, ”Karin” och sängen ”Ulla”. Tillsammans med matematikern Piet Hein skapar han en ny bordsserie med spännben och superellips-form.