Cerdà
Ildefons Cerdà (1815 – 1876) har kallats för den moderna stadsplaneringens pionjär och främste teoretiker. Frihet för individen, en privat sfär för familjen, sol, luft och naturligt ljus i bostäder, samma standard och serviceutbud i alla delar av staden samt genomtänkta flöden var viktiga delar i planeringen av den integrerade staden.
Cerdà förutsåg att ”den nya civilisationen” skulle karaktäriseras av rörlighet och kommunikation. Dessa tankar var utgångspunkter i Cerdàs projekt för utvidgningen av Barcelona 1859 och i hans allmänna teori om urbanisering från 1863. Barcelona-planen och teorin är Cerdàs två viktigaste arbeten, byggnadsingenjören som ägnade hela sitt liv åt stadsplanering i teori och praktik.
Utställningen bygger på ny kunskap som framkommit sedan flera teoretiska nyckelarbeten av Cerdà återupptäckts på 1990-talet. Den vill visa att hans arbeten inte bara är av historiskt intresse utan fortfarande äger relevans och aktualitet när det gäller allvarliga och tilltagande problem i växande stadsregioner. Projektet Eixample gav Barcelona förstklassiga egenskaper som stad, vilka fortfarande är giltiga