På Arkitekturmuseet finns samlingen efter den ungerskfödde arkitekten Fred Forbat. Hans efterlämnade material speglar funktionalismens framväxt i Europa och vittnar om hur han befann sig i händelsernas centrum. I samlingen finns bevarad korrespondens mellan Forbat och legendariska personer som Walter Gropius, Ernst May, László Moholy-Nágy, Piet Mondrian, Wassily Kandinsky, och Johannes Jacobus Pieter Oud!
Fred Forbat
Fred Forbat föddes 1897 i staden Pécs. Uppväxtmiljön verkar ha varit kreativt stimulerande och i samlingen finns teckningar och grafiska blad från tiden.
Som nyutbildad arkitekt fick han anställning hos Walter Gropius och kom på detta sätt i kontakt med Bauhausskolan i Weimar. Här arbetade han med olika projekt och skapade t ex det kubiskt uppbyggda förslaget till villa för direktör Stadthagen (1922
Influenserna från gruppen De Stijl är tydliga. Under sin tid i Weimar ägnade sig Forbat även åt bildkonst. I Arkitekturmuseets samlingar finns flera bevarade alster, här den abstrakta Katedral (1920).
Under en period i Berlin var Fred Forbat med och skapade ett nytt bostadsområde i stadsdelen Siemensstadt efter principen Großsiedlung. Detta bostadsprojekt är idag kulturminnesförklarat och kan betraktas som en milstolpe i dessa sammanhang.
Ett annat centralt verk i hans produktion är Mommsenstadion från 1930. Bevarade ritningar visar tydligt hans engagemang och känsla för detaljer, allt från övergripande planer till bänkradernas infästningar.
Under en kort period arbetade Forbat även i Sovjetunionen med planering för gruvindustristaden Magnitogorsk, liksom en stadsplan för staden Karaganda, vars kolgruvor skulle försörja Magnitogorsk.
Fred Forbat återvände till Pécs, men arbetsförhållandena var svåra. Han ville ägna sig åt stadsplanering, men uppdragen dominerades istället av mindre byggnader och ombyggnationer. De med tiden allt strängare lagarna för judar innebar i praktiken yrkesförbud och makarna Forbat blev tvungna att fly. Han siktade på en tjänst vid The Carnegie Institute of Technology i Pittsburg, men istället kom en inbjudan från Sverige och Uno Åhrén.
Hans erfarenheter fick stort värde för den fortsatta karriären som svensk stadsplanerare. Med turistvisum kunde han börja arbeta och blev involverad i arbetet med en ny generalplan för Lund som inkluderade en befolkningsprognos för de följande fyrtio åren. Denna generalplan från 1942 räknas idag till en av de första moderna i Sverige. Han utarbetade även generalplaner Skövde, Sölvesborg och Landskrona m fl.
Forbat arbetade med teoretiskt baserad planeringsmetodik och var även vikarierande professor i stadsbyggnad vid Kungliga Tekniska Högskolan. Han var sekreterare i svenska CIAM-gruppen, vilket genererade ytterligare internationella kontakter.
Under hans levnad producerades två utställningar om hans arkitektgärning, den första i Darmstadt på Bauhaus-Archiv 1969 och den andra 1970 på Arkitekturmuseet. Fred Forbat avled 1972.