Arkitekturmuseet

Folke Löfström

Många är de som någon gång kommit i kontakt med en eller annan av Folke Löfströms (1910-2005) byggnader. Som en samhällstillvänd arkitekt som sysselsatte sig speciellt med sjukhus och skolor går han till historien. Han jobbade alltid med funktionen i centrum men med stort intresse för volymspel.


Folke Löfström föddes 1910 i Djursholm. 25 år gammal tog han sin arkitektexamen vid KTH. Samma år, 1935, fick han uppföra sitt förstlingsverk, Akademiska Roddföreningens båthus vid Brunnsviken i Stockholm. Huset är en ung mans radikala tillämpning av 30-talets modernistiska formspråk.

Efter anställning hos Sune Lindström och studier vid Konstakademien blev han inkopplad på utredningsarbete för truppförbandssjukhus åt Försvarsmakten och kom för första gången i kontakt med att bygga för sjukvården.


Folke Löfström arkitektkontor som startades 1942 växte genom åren stadigt och antalet anställda under åren uppgår till över 200. Som mest var man över 50 anställda och för många fungerade kontoret som något av en skola. Storleken var en förutsättning för att kunna ta sig an så stora och komplicerade uppdrag som man gjorde.


1945 vann han tävlingen om utbyggnad av dåvarande Mörby lasarett, senare Danderyds sjukhus. Arbetet med att rita det delades med Carl-Evin Sandberg och pågick i omgångar under 50- och 60-talen. Uppdraget ledde till väldigt många andra i en tid av våldsam expansion för sjukvården.

I stockholmsområdet och i Kalmar och Jönköpings län är tiotals sjukhus och andra vårdinrättningar Löfströms verk.


Det går att följa utvecklingen inom skapandet av kliniska miljöer genom att jämföra kontorets tidiga och sena verk. Från den förföriska formalismen i funktionalismens ljusa, svala hygienideal till en större uttrycksfrihet i fråga om färg och form.


I Värnamo lasarett som stod färdigt 1976 försökte man rita för trivsel och avspänning. Viljan att bryta ned stora strukturer och sprida ut i mindre enheter är synlig här.

Kontorets andra stora grupp av uppdrag är skolor. Flera kom till stånd som resultat av tävlan. Det är byggnader i lägre, mänskligt format och oftast har volymerna spritts ut med uppgift att bilda rygg åt uterum.


Många gånger syns inspirationen från 50-talets danska paviljongskolor. Varmt tegel är vanligaste fasadmaterial, men råare betong förekommer. Stor omsorg är ägnad detalj- och inredningsarbetena. Skolorna finns i Gävle, på Lidingö i Herrängen, i Vimmerby, i Karlskoga.

Folke Löfström förblev djursholmsbo livet ut. På orten ritade han bl a ridhus, pensionärsbostäder och ett större antal villor, däribland den egna.


Även i villorna använde han gärna tegel, men alla äkta material var gångbara. I sommarhuset på åländska Skråbjörkö som han ritade 1972 dominerar trä och glas i en lätt skärgårdsskapelse med framsynt formspråk.

Han vurmade för att den svenska arkitektkårens arbeten skulle bevaras åt eftervärlden och tillsammans med några kolleger var han med och grundade Arkitekturmuseet 1962. Han var också ordförande i den första styrelsen för detsamma.