Porträtt av fotografer
Francis Rowland Yerbury (1885-1970)
Stockholmsutställningen 1930 dokumenterades flitigt av både svenska och utländska fotografer och kanske är det de bilder som är tagna av den brittiske fotografen Francis Rowland Yerbury som imponerar mest. Hans bilder tillhör genren ”den nya sakligheten”, som efter första världskriget visade upp en ny typ av fotokonst. Stilen utmärker sig genom att vara skarp och geometrisk och i Sverige kom den främst till uttryck inom arkitektur-, föremåls- och reklamfotografering. Samtidigt som Yerburys kopior har ingredienser av industrialism och geometri finns ett ganska mjukt och vilsamt uttryck, som också passar Gunnar Asplund mindre strama funktionalism.
Frank Yerbury, som han också kom att kallas, var en mycket begåvad man med många talanger. Fotografering var bara ett av många områden som han kom att utmärka sig inom. Yerbury föddes i London 1885 i en enkel familj och han var redan som trettonåring tvungen att sluta skolan för att arbeta som springpojke på Architectural Association i samma stad. Redan efter några få år hade han hunnit avancera till sekreterare inom organisationen. Hans intresse för fotografering startade några år före första världskriget i samband med företagets ”cykel- och kameraklubb”.
Med tanke på Yerburys bakgrund är det fascinerande att han, som saknade utbildning både inom fotografi och inom arkitektur, var en av de första fotograferna som dokumenterade den moderna arkitekturen i Skandinavien, Frankrike, Holland, Tyskland och USA. Det var främst 1920- och tidigt 1930-tal som blev hans aktiva period
som fotograf och det var också då hans arkitekturbilder främst publicerades. Vid denna tidpunkt var Storbritannien en ganska avskild plats, geografiskt sett, men med hjälp av Yerburys bilder kunde den moderna europeiska arkitekturen även spridas till britterna.
Yerbury reste till Sverige vid ett flertal tillfällen och han blev också nära vän med flera svenska arkitekter. Bland annat fotograferade han jubileumsutställningen 1923 i Göteborg, där han förmodligen fick kontakt med Hakon Ahlberg som var kommissarie för utställningen. I vart fall gav de ut en bok tillsammans två år senare. Titeln löd ”Modern Swedish Architecture” med Ahlberg som textförfattare och Yerbury som fotograf. Samarbetet mellan den svenska och den brittiska arkitektkåren fortsatte vidare i ett projekt året därpå, 1924 visades på Yerburys initiativ en utställning med svensk arkitektur på RIBA (Royal Institute of British Architects).
Det finns flera brevväxlingar bevarade mellan Gunnar Asplund och Frank Yerbury i Arkitekturmuseets samlingar. I ett av breven ber Asplund Yerbury att namnge fyra utländska journalister som kunde skriva om utställningen i den internationella pressen. Yerbury föreslår den brittiske journalisten Howard Robertson från tidskriften Architect and
Building News. Robertson var inte bara journalist, utan även rektor på Architectural Association, vilket kan förklara valet.
Det var oftast tillsammans med Howard Robertson som Yerbury gjorde sina arkitekturresor i Europa och USA (det är han som tillsammans med Yerbury syns med sin siluett i en av bilderna). I en artikel publicerad i Architect and Building News daterad den andra maj 1930, går det att läsa att de båda var mycket imponerade av Stockholmsutställningen. Framför allt tycker de att utställningen är oerhört viktig för det svenska folket. Syftet var främst att gagna det svenska konsthantverket och den svenska konstindustrin och innebörden var också angelägen för människors välbefinnande och välfärd. De reflekterade också över att Asplunds funktionalism inte alls var som Le Corbusiers, som de tyckte var ”structural, functional, also impersonal”. Asplund var, enligt dem, däremot en sann artist. Ytterligare artiklar finns sammanställda i ”Travels in Modern Architecture” utgiven av The Architectural Association 1989.
Stockholmsutställningen invigdes den 16 maj 1930 och besöktes fram till slutet av september av fyra miljoner personer. Yerburys bilder av Stockholmsutställningen 1930 fanns med i Gunnar Asplunds stora samling som Arkitekturmuseet förvärvade 1988.